Jag lyssnar just nu på en föreläsare från England som fokuserar på de 19% som inte når de nationella målen, Istället för att satsa på de som klarar målen. Jag gillar skarpt satsningen på de svaga. Typ som Björklund, fast tvärtom.
De som gör bra ifrån sig i skolan kommer alltid klara sig senare i livet. De som har det motigt i skolan behöver all support de kan få för att kunna komma något vart över huvud taget. Att premiera duktiga elever kan låta fint, men att istället satsa på de svaga är nödvändigt. Belöning av duktiga elever kan bidra till större sprickor mellan fattiga och rika.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Mikaela! Här blev det himla intressant.
De barn som klarar sig bra i skolan behöver dock uppmuntran för att blomma ut i sin fulla potential, då det är bra för hela samhället om varje individ får maximala möjligheter till utveckling. Det är inte rätt att de ska tvingas vara "extralärare" åt andra i klassen och själva stanna upp, och dessutom råka ut för mobbning (plugghäst-temat). En utveckling där de hamnar i skolministerns elitklasser låter å andra sidan inte heller helt lyckat, men tendens åt det hållet finns nog redan genom friskolorna.
Igår var jag på Helsingborgs kommunpolitiska "uppföljningsseminarium" och där bjöds på intressanta bidrag från skol- & fritidsnämnden samt socialnämnden. Inte sällan är det hemförhållandena med missbruk/psykisk ohälsa hos färäldrarna och trångboddhet som gör att många skolors lärare har det mycket svårt lyckas hjälpa alla.
I denna samhällssituation är det märkligt att skolpengen är rätt så likvärdig i ett etniskt 90-100% svenskt villaområde där miljonärsbarn går i skolan, jämfört med en skola med många nysvenskar i kombination med problemen jag nämnde ovan. Jag tror på en resursfördelning som tar större hänsyn till varje skolas specifikt lokala elevbehov! Känner att denna diskussion inte hörs inom inrikespolitiken idag, utan allt är så förenklat och fokuserat på disciplinära diskussioner...
Allt är förenklat och fokuserat på disciplinära diskussioner just för att Jan Björklund är skolminister. Det Björklund inte förstått att hans "skola" inte hör hemma i ett modernt samhälle.
Givetvis ska de som lyckas peppas att göra ännu bättre ifrån sig, men jag tror inte det ska läggas mer resurser på dem. Just för att det ofta är personer med mycket goda sociala förhållanden som lyckas i skolan. De svaga i samhället är allt som oftast också de svaga i skolan.
Precis som du säger så finns det nog ingen modell som fungerar överallt i Sverige, utan var skola får se till sina lokala behov. Med det menar jag inte att en skola ska formas en gång till en vis typ, utan att skolan (precis som samhället) förändras över tid.
Skicka en kommentar