I London finns inte Landskrona BoIS. Än så länge är det lugnt, men när Super
ettan startar i mitten av april så kommer det göra ont. Att BoIS gör träningsmatcher, och jag inte kan vara där i kylan är synd (fast skönt på något vis att slippa en hårt piskande skånevind). Dock har jag genom mitt köp av halvsäsongskort kunnat mätta min fotbollshunger. Lite då och då beger jag mig till Craven Cottage, på matchdagar alltså, för att följa de vita galanterna i Fulham FC. Fulham är nedflyttningshotade, och det ska verkligen ske ett mirakel om de ska överleva det hela. Dock är det fantastiskt att se ett lag som Fulham spela ut självaste Everton på hemmaplan och vinna med 1-0! Jag blir så glad! Jag älskar fotboll! Och jag älskar den där äckliga känslan av nervositet som infinner sig när det är få minuter kvar av matchen och motståndarna gör allt för att näta. Man är så nervös så att man vill spy. Men det är kärlek! Älskar fotboll.
COME ON FULHAM!
och Heja BoIS för sketan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar