Vid lunchtid började jag få grym huvudvärk och värsta magont. Kunde inte äta något ens när jag blev bjuden. Fick senare stressa vidare hem för att hämta årskortet till mitt BoIS hemmamatch mot serieledande Norrköping. Sämre match hade det nog inte kunnat bli, trots Alves frenetiska jagande på topp och Karlssons räddning i mål...
Men tillbaka till stressen och magontet. Är det verkligen så att vi måste göra allt på så kort tid så möjligt? Måste vi planera in varenda minsta sak, på ett redan fullspäckat schema? Har vi verkligen inte tid att ta en stund för oss själva, eller är det så att vi har tid men inte inser det?
Jag tror att det sitter i huvet. Så fort man har bestämt sig för att hinna med det man vill så gör man också det. Planering och prioritering är sådant jag fått höra hela tiden. Men jag tror det handlar om inställning och sunt förnuft. Sluta klaga för att du inte hinner, sluta klaga för att du inte har tid. För tid har du, det gäller bara att se öppningarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar